Du kämpar
Står stark
trots darrande själ
Gungfly hotar
dra ner
i djupaste hål
Avgrunder helas
med starka vänskapsband
Våga ta emot
är en plåga
för självständigheten
men en styrka
för mänskligheten
Du kämpar
Står stark
trots darrande själ
Gungfly hotar
dra ner
i djupaste hål
Avgrunder helas
med starka vänskapsband
Våga ta emot
är en plåga
för självständigheten
men en styrka
för mänskligheten
Postat i Uncategorized | Etiketter att inte räcka till, Dikter, vänskap
Oj, starka ord…och jag har tappat talförmågan. Mycket MYCKET bra skrivet. Massor av rosor till dig. Röda vackra rosor. Kram Liselott
av: Liselott den april 4, 2008
, kl. 3:11 e m
Den här dikten blev jag rörd av att läsa. Precis där var jag för några år sedan och det tog ett tag innan jag kunde ta emot det som mina nära ville ge mig. Så fint skrivet. Tack
Kramar Wendla
av: wendla den april 4, 2008
, kl. 9:05 e m
Självständigheten och stoltheten också kanske?
Jag tror de två är mycket sammakopplade…
av: Kloktok den april 6, 2008
, kl. 9:18 e m