Efter 45-årsbakelser och mopednostalgi i Gråbo och katt i fast i träd
Ja det blev allt lite firande av Älslingen på lördagen. Vi åt petit choixbakelser och hallonbakelser. Smaskens och supernyttigt! =)) Han fick ett presentkort på Bokia av mig så han kan köpa det han vill ha i bokväg. Vi är likadana bokmalar men har inte riktigt samma smak. =)
På lördagen hann vi med att kolla in utställningen med mopeder och det var verkligen en del som var gamla. Till och med en cykel med hjälpmotor som var rätt kul =)
Söndagen var vi ute och gick långpromenad i andra änden av stan. Vi parkerade nere vid Badhuset som ligger strax nedanför centrum och gick sen till Aggerudsspåret som ligger nån kilometer längre söderut och tog den kortare rundan för att vara säkra på att vi skulle orka gå tillbaka sen. Solen bröt fram och det var superskönt trots att det blåste ganska friskt stundtals.
En grannes kisse har klättrat upp i en tall som nog är minst 10 meter hög och sitter där nu sen 7-tiden igår morse. De har ställt upp en jättelång stege men den räcker knappt halvvägs. Stackaren, han har hamnat långt ut på en gren som är som en klyka där han klänger sig kvar. Om han bara vågade ta sig uppför grenen mot stammen så tog han sig säkert ner men det blåser i grenen han sitter på så han är livrädd. Och det förstår jag…för det är verkligen högt upp och tallen står på en sluttning ganska högt upp på höjden bakom vårt hus. Kära nån… vet inte vad vi ska ta oss till. Och kranbilarna de har tar sig ju inte dit heller och tror faktiskt inte de har nån som är så hög.
Idag har jag jobbat förmiddag och igår kväll kände jag hur lätt det kändes inför arbetsveckan. Äntligen börjar det rätta till sig efter röran jag känt inom mig. Har somnat på kvällarna som jag ska och vilat min lilla stund mitt på dagen och det FUNKAR för min deleatade hjärna. Känns som energin räcker till lite längre och orkar faktiskt lyssna på lite radio utan att bli andfådd och stressad. Fast ishockeyn är för spännande … så den tar jag det lugnt med. Jag lever mig ju så in i matchen och likadant med alla sorts sporter när det är spännande. Ojoj… och för att inte tala om när jag går på bio så får jag försöka hålla mig för jag tjoar till och gapskrattar till när ingen annan skrattar för jag ser lustigheter i det som händer och sägs som det tar nån tiondel för andra att inse. Så där är det inga fel i allafall. *S* Det är nog mera att orka koncentrera mig på själva handligen och få en röd tråd som numer är svårare.
Jahapp. har gått min promenad och åkt buss sista biten och nu ätit min lunch. Känner att jag börja bli sömning och får ta min minivila.
Önskr er en fin måndag och ha det gott! Lägger in lite kort från Moppedagen på en SLide så får ni se vad som visades.
About
Living in a world of mindfulness but I forget to remember it sometimes. Carpe Diem!

