Ikaios Kajsa nyhemkommen =)

Kajsa hade jag från det att hon var 8 veckor tills hon gick bort 7 år gammal. Hon var en härlig tjej som jag upplevde många mysiga och roliga stunder med. Busig, klok, lite vaksam men snäll. och sen smög hon gärna för att sno nåt som var kvarglömt på bordet. *fniss*

Alexia, som vi kallade Rufsi var ett omplaceringsfall som jag hade ett par år och som också fick cancer och gick bort. Hon hann även att skada sitt knä så vi fick operera sig. Hon var väldigt vaktande men vänlig. Minns att hon höll på att skrämma ihjäl en från brandkåren som var hos oss för att göra en bedömning av rökkanaler och brandsyn på nybygget. Hon gjorde dock aldrig några utfall… utan låg och morrade under bordet. Hmm..vilket ju kunde uppfattas lite hotande.

Ikarios, även han ett omplaceringsfall från Nynäshamn, och  som vi kallade Karo blev 11 år gammal och var superpigg in i det sista.  Han var så snäll och glad och barnen älskade honom. Tyvärr var han förskräckligt rädd för starka ljud och åska. därav att han blivit omplacerad för de som hade honom kunde inte vara ute med honom för det var för mkt ljud och trafik runt om.
Minns att han satt och skakade i hammocken så hela altanen vibrerade när åskan gick. Där trivdes han  märkligt nog och ville inte gå in.

Ja.. ni förstår att jag saknar de sköna juvelerna. Så det får allt bli en så småningom. =)